har varit och åkt gokart med jobbet,.
fett kul, man blir en fartdåre. och är man en tävlingsmänniska som jag så går man fan lös på den där banan.
efter åt vi tre-rätters på nåt slags slott, man fick pyttelite mat till varje rätt och mulade i sig bröd emellan, klassiskt. men det var gott och väldigt vackert. så ändå värt.
kom hem, plockade upp mobilen......'PUK-KOD pleeease, pin-koden är spärrad*
jag dog.
vadå PUK-kod, vad är det? och hur har min mobil försökt skriva in sin pin-kod tre gånger i en väska som legat still? fattar inte?
fick ännu mer panik när inte leo var hemma och jag inte visste hur jag skulle få igång mobilen. måste ju ha mobil på jobbet, mitt morgon-alarm är i mobilen, radio som jag lyssnar på för att orka igenom varje dag är i mobilen.
jag började kallsvettas. öppnade typ alla fönster i hela lägenheten.
skrev ett mail till leo i ren panik, för hur får man tag i nån förutom på mobilen????
sen tänkte jag *crilla, samla dej, gör nåt annat en stund så kanske det löser sej*(hur det nu skulle kunna *lösa sej* bara av att göra nåt annat en stund!!!) så jag började smått packa (ska till gbg i helgen), drar ut översta byrålådan och av en slump öppnar jag en plåtburk som ligger där som jag inte kollat i sen vi typ flyttade hit och i plåtburken ligger.....damdadamaaaaadam.....sim-korts-'kortet' med PUK-koden till min mobil på.
jag dog av lättnad, skrev in den i mobilen och vips så var livet tillbaka till normalt igen.
alltså LIVET!!!!
alltid fyllt av små trix och överraskningar. man fet fan aldrig vad som händer här näst.