flyttaru med?

pratade med syrran i tlfn förut, hon frågade när jag skulle flytta.

-flytta? undrade jag.

-ja till berlin?!

jag nämnde det lite i förbifarten för mina föräldrar när dom var här, mest för att se deras reaktion, men dom hade bara verkat som "jaså ok!" och sa inte så mkt om det, trodde väl att jag mest svamlade som vanligt.

men dom hade tydligen nämnt det för syrran.

och hon var peppad.

som fan.

nu blev jag oxå det, peppad att flytta. peppad som fan, kanske inte bestämt till berlin, men nånstans varsomhelst, kanske ett halvår åtminstone.

eller bara åka iväg nånstans, göra nåt, se lite av världen.

inte fastna här och bli för bekväm.

bekväm kan jag vara sen, när det är dags.

det som hade varit optimalast är givetvis om det funnits ett praktiskt hus nånstans eller en stor våning, där vi kunde bo allihop. jag,leo och såklart tova me familj.

(har man hittat en sån guldklimp vill man ju inte vara utan.)