livet börjar räta upp sej lite nu.
det händer saker som piggar upp istället för tvärtom.
ja å hanna har styrt upp en ytterst vattentät plan för att jag ska må bättre.
och hittills verkar den funka.
kan dock komma på mej själv med att vakna av och ultra-tänka på honom (i det där läget när man nästan inte riktigt vaknat fast man sover heller inte). då blir jag förbannad, för jag vet att han inte gör detsamma.
kulmagen är borta iaf, det kan man ju inte direkt klaga på.
men det känns verkligen som jag inte gör nåt annat just nu än bara jobbar jobbar jobbar.
vad hände med det där lilla lediga som man hade en gång i tiden, då man kunde hitta på trevliga saker bara för en stund.

och jag skriver bara det här för min egen skull. för att jag ska få skriva av mej lite. så läs inte om du inte känner för't.