Thursday, June 10, 2010

all day-every day

känner mej fel här på något sätt.
inte här i huset hos mam-pap, men i den här stan.
så länge jag håller mej anonym går det bra,
men när det ska tjenas och hejas på stan.
och hälsas på alla "gamla tjommar" från när man själv bodde här får jag lite lätt panik.
är som jag inte har något att säga till någon.
dem som bor här har sina egna liv.
man är inte en del.
hur man än gör.

vill man vara det?

känner mej som jag står och stampar i ett skevt mellanlänge.
känner ingen större lust att åka tillbaka till sthlm heller.
staden där man måste ha sl-kort för att ha ett liv, så man inte fastnar.
här kan man åtminstone cykla.
inga farliga mitt-i-trafiken-scenarion.
men jag kan ju inte bara sitta här i mina föräldrars hus och uggla.

behöver en semester kanske.
komma bort till nån-helt-annan-stans.
få lite nya perspektiv.
lära mej uppskatta saker på från en annan vinkel.
vad sägs om polen?
någon?

7 comments:

  1. Pölen - polen. nej nej. Finland var det ju :)

    ReplyDelete
  2. Eller vad fan. Du kanske borde åka till typ värsta u-landet för att uppskatta sthlm och sverige mer. Då kanske Plolen är bättre eller möjligtvis Ukraina. Jag kan hänka.

    ReplyDelete
  3. haha. äh vi drar till finland. vore gött. dricka skitsvart kaffe och sånt. köpa marimekko i mängd och ba hänga ut i stora skogen.
    ja där var alla mina fördomar på ett bräde.

    ReplyDelete
  4. förstår din känsla, bara jag får vara på samma ställe i slutändan är jag glad

    ReplyDelete
  5. förstår din känsla, bara jag får vara på samma ställe i slutändan är jag glad

    ReplyDelete
  6. polen är världens bästa land, vill flytta dit.

    ReplyDelete