fortsättningen...

...så jag stod där på jobbet och kved av smärta, klockan 12 började Vera och då förklarade jag att jag måste sätta mej i köket en stund och vila så tabletterna börjar verka någon gång.
satt där i våran solstol och försökte halvsova lite för att slappna av.
men varken krampen i magen eller i höger benet försvann.
satt en timme tills jag bestämde mej för att resa på mej och se om det blev bättre då, det blev det inte jag fick springa in på toa och spy av smärtorna.
SA JAG ATT DET VAR KUL ATT HA MENS?!
sen staplade jag mej ut i butiken på bambi-ben och Vera skickade direkt hem mej.
yr och svajjig gick jag till bussen, höll på att somna säkert 5 ggr på den innan jag klev av.
och sen när jag väl kommit hem efter en väldigt illamående tur i tunnelbanan tvärdäckade jag i sängen.
och när jag vaknade kanske bara en halvtimme senare var dom värsta smärtorna borta, men hej var tog energin vägen? lyckades ta mej ur sängen och ut i köket för att käka lite lunch.
men att orka sitta upp eller ens röra mej...alltså hallå!!!
jävla skithelvete! behöva gå hem från jobbet för en sabla skit-åkomma som man bara har om man hade oturen att födas som kvinna och sen ska man dras med skiten en gång i månaden. nä helvete, jag vet en som ska gå till doktorn och få riktiga smärtstillande utskrivna till nästa gång....JAG TÄNKER INTE TA DEN HÄR SKITEN MER!!!
nu blir det vilo läge igen.


om man åtminstone hade haft ett sånt här fint tampong-kit